#backa,TV4

Den uppmärksammade affären om rapparen, TV4 och en PT från Grums har knappast gått någon förbi, men jag tycker att den kan sammanfattas som följer: TV4 gjorde sig av med Louise Andersson Bodin som träningsrådgivare efter dennes YouTube-film där hon argumenterar för varför n-ordet inte ska uppfattas som kränkande, men man agerade inte förrän efter att Adam Tensta protesterat genom att lämna en intervju i direktsändning. I svallvågorna som följdes utsattes samtliga parter för ett ymnigt flöde av näthat signerat allehanda pappskallar, troll och foliehattar.

Anledningen till att jag tar upp denna fallstudie i senkomna och yrvakna (över-)reaktioner är förstås att TV4 trots denna uppmärksammade affär inte har några problem med att städsla en öppen antisemit i sina program, med motiveringen att denne sägs vara en framstående rappare som inte bör beläggas med munkavle. Det är för mig omöjligt att förstå varför antisemitism ses som irrelevant för en rappare med antisemitiska budskap, men rasism ses som relevant för en personlig tränare.

När det gäller Louse Andersson Bodin och Dani M finns för övrigt en avgörande skillnad när det gäller deras respektive övertramp. Det är inte särskilt meningsfullt att tala om rasism om det inte finns någon ringaktning inblandad. Att påstå att ett visst ord inte är nedsättande trots att många uppfattar det som nedsättande kan också vara uttryck för okunskap. Det är naturligtvis mycket värre att använda nedsättande språk om man gör det i syfte att kränka. Om man gör det av okunskap och ändrar sitt beteende efter att ny information har tillkommit är det, i mitt tycke, inte rimligt att prata om rasism – med en brasklapp som jag lånar av Johannes Anyuru. Han menar, lätt förenklat, att man kan hävda att det är så etablerat att n-ordet är kränkande att det i sig är en kränkning att inte veta det. Han har absolut en poäng med detta ”likgiltighetsuppsåt”. 

Jag menar dock att det måste ställas i relation till vad en sagesperson kan förväntas veta, givet hans eller hennes kunskaper och engagemang i frågan. Med Louise Andersson Bodins framträdanden på YouTube är det rätt uppenbart att det här är en person som inte har ägnat dessa frågor särskilt mycket tankekraft. Lika uppenbart är det att hon inte haft något ont uppsåt. Lika uppenbart är det att hon vet bättre nu.

Men vad har Dani M och TV4 lärt sig? Ingenting, vad det verkar, annat än att Dani M raderat lite inlägg på sociala medier. Hans åsikter verkar vara oförändrade. Jag kan inte se annat än att TV4 måste backa från att använda honom.

Vad är det för fel på järnvägsargumentet?

I ETC kritiserar Andreas Gustavsson Magnus Ranstorp för att denne kritiserat den nuvarande migrationspolitiken med argumentet att de som vill att svenskarna ska öppna sina hjärtan själva inte öppnar sina hem för flyktingar. Magnus Ranstorp menar att han påvisat en dubbelmoral.

Motargumentet från Gustavsson är att man inte nödvändigtvis själv behöver lägga järnväg, bara för att man argumenterar för en utbyggnad av järnvägen. En variant på detta argument kommer från de debattörer som kräver att SD, som säger sig vilja hjälpa flyktingar i närområdet med diverse insatser, inte själva åker ner till konfliktområden och bygger tältläger eller säkrar vattenförsörjning.

Det man missar med ”järnvägsargumentet” är att Reinfeldt (med flera) bad och ber svenska folket att öppna sina hjärtan från sin position i en av Sveriges mest segregerade och välmående kommuner. Han bad svenska folket i gemenskap göra en insats som han inte själv tänker bidra till. Önskemålen om öppnade hjärtan kommer påfallande ofta från välmående kommuner, företrädesvis i Stockholmstrakten, med ekonomiskt, kulturellt och etniskt segregerade skolor och bostadsområden dit inträdesbiljetten är högavlönat jobb och ett antal miljoner på banken. Personer som bor i dessa områden, dit ingen flykting har råd eller möjlighet att flytta, ber alltså mindre privilegierade personer att öppna sina hjärtan samtidigt som de själva bygger ekonomiska och kulturella vallgravar runt sig själv och de egna nära och kära.

Järnvägsargumentet då? Jo, det fallerar eftersom de personer som argumenterar för utbyggd järnväg inte (eller i alla fall mycket sällan) argumenterar för att svenska folket gemensamt ska fatta spadarna och bygga ut järnvägen, det de argumenterar för är i själva verket att Trafikverket (eller vilken myndighet det nu vara månde) ska få ökade resurser så att de i sin tur kan ombesörja en utbyggnad. På samma sätt argumenterar ”hjälp i närområdet”-falangen för att FN, NATO eller annan institution ska ges mandat och resurser att göra en militär-humanitär insats – inte för att svenska folket ska lämna hus och hem och ge sig ner till Syrien för att hjälpa på plats (även om just ”hjälp i närområdet”-argumentet extremt sällan formuleras i detalj, det är nästan så att man misstänker att ingen vet vad man ska göra åt Syrienkonflikten...).

Järnvägsargumentet är alltså ett exempel på en halmgubbe. Man feltolkar motståndarnas argument (ingen påstår att man personligen måste delta i de reformer man argumenterar för) och argumenterar mot denna feltolkning.

Som jag tidigare skrivit här på bloggen betyder denna dubbelmoral naturligtvis inte att det är fel att öppna sina hjärtan. Det kan mycket väl vara rätt sak att göra, även om den som uppmanar oss att göra det är en person som gör sig skyldig till dubbelmoral.